{"id":2674,"date":"2024-11-23T14:14:51","date_gmt":"2024-11-23T13:14:51","guid":{"rendered":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/?p=2674"},"modified":"2024-12-16T19:53:30","modified_gmt":"2024-12-16T18:53:30","slug":"reseberattelse-november-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/reseberattelse-november-2024\/","title":{"rendered":"Reseber\u00e4ttelse, November 2024"},"content":{"rendered":"

Reseber\u00e4ttelse – Filippinerna 2024 – <\/strong>Stephanie Berglund Odqvist<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 var dagen D \u00e4ntligen h\u00e4r. De tusentals fj\u00e4rilarna i magen dansar tango tillsammans med min nyfikenhet, gl\u00e4dje och f\u00f6rv\u00e4ntan. M\u00e5nader av v\u00e4ntan \u00e4r \u00e4ntligen \u00f6ver. Nu b\u00f6rjar \u00e4ventyret. H\u00e4lften av oss m\u00f6ts upp p\u00e5 Arlanda, sk\u00e5ningarna flyger fr\u00e5n K\u00f6penhamn, g\u00f6teborgarna m\u00f6ter upp oss i Cebu och \u00e4ven v\u00e5r indiska tandl\u00e4kare m\u00f6ter upp oss p\u00e5 flygplatsen i Cebu. Vi \u00e4r ett h\u00e4rligt g\u00e4ng p\u00e5 tolv personer, \u00e5tta tandl\u00e4kare, tre tandsk\u00f6terskor, och s\u00e5 jag, tandhygienist.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi landar i Filippinerna m\u00f6ts vi av h\u00f6g luftfuktighet och ett regn som nyligen passerat. \u00d6verallt m\u00f6ts man av leenden och tutande mopeder. Vi spenderar f\u00f6rsta natten p\u00e5 ett hotell i Cebu, som ligger i n\u00e4rheten till ett shoppingcenter d\u00e4r vi \u00e4ter middag p\u00e5 kv\u00e4llen. \u00d6verallt \u00e4r det redan julpyntat, trots att det bara \u00e4r slutet p\u00e5 oktober, och i h\u00f6gtalarna spelas julmusik. Efter en natt p\u00e5 hotell i Cebu tar vi p\u00e5 s\u00f6ndagsmorgonen en f\u00e4rja \u00f6ver till Palompon. F\u00f6r ca 20 kr erbjuds vi massage i v\u00e4nthallen, vilket m\u00e5nga av volont\u00e4rerna inte \u00e4r sena att nappa p\u00e5. Resten av oss k\u00f6per var sin sockerr\u00f6rsjuice och njuter av lugnet.<\/p>\n\n\n\n

Det blir en ganska gungig f\u00e4rjtur \u00f6ver till \u00f6n Leyte, s\u00e5 jag tackar de h\u00f6gre makterna f\u00f6r att jag packat ner mina \u00e5ksjuketabletter. N\u00e4r vi hoppar av f\u00e4rjan i Palompon s\u00e5 st\u00e5r det flertalet \u201dtaxis\u201d och v\u00e4ntar p\u00e5 att vi ska beh\u00f6va deras tj\u00e4nster. Och med taxis menar jag cyklar som har en liten vagn fastsvetsad p\u00e5 sidan. F\u00f6r cirka 9 kronor blir jag och min tunga resv\u00e4ska skjutsad till adressen vi ska bo. Efter att vi landat p\u00e5 v\u00e5rt boende d\u00e4r vi ska spendera n\u00e4stkommande tv\u00e5 veckor tar vi en gemensam promenad f\u00f6r att uppt\u00e4cka v\u00e5rt n\u00e4romr\u00e5de och k\u00f6pa lite frukost och andra f\u00f6rn\u00f6denheter. Det kryllar av m\u00e4nniskor, liv och r\u00f6relse. Vi verkar vara de enda turisterna, s\u00e5 man k\u00e4nner sig lite uttittad, men p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt. Efter bara n\u00e5gra dagar verkar alla i samh\u00e4llet veta vilka vi \u00e4r, s\u00e5 de vinkar och s\u00e4ger \u201dGood morning dentist!\u201d, eller \u201dGood afternoon dentist!\u201d vart man \u00e4n g\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Att vakna upp efter f\u00f6rsta natten i v\u00e5rt boende och g\u00e5 ut och s\u00e4tta sig med en kopp kaffe p\u00e5 v\u00e5r balkong var magiskt. Varma brisar och ljudet av tutande mopeder och f\u00e5gelkvitter, samtidigt som palmernas blad dansar i l\u00e5ngsam takt till vinden. En tydlig kontrast till en gr\u00e5dassig oktobermorgon hemma i Sverige. Vad lyckligt lottad jag \u00e4r som f\u00e5r vara h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Klockan 08:00 p\u00e5 m\u00e5ndag kommer tre bilar och h\u00e4mtar oss. De k\u00f6r oss f\u00f6rst till Mrs Floras hem d\u00e4r vi h\u00e4mtar all utrustning som har f\u00f6rvarats d\u00e4r sedan f\u00f6rra g\u00e4nget var h\u00e4r. Sedan \u00e5ker vi till den f\u00f6rsta skolan d\u00e4r vi m\u00f6ts av exalterade barn som viftar med svenska och indiska flaggan samtidigt som de vinkar f\u00f6r glatta livet. P\u00e5 varje skola vi kommer till ska vi f\u00f6rst genomg\u00e5 en ceremoni, f\u00e5 se dansupptr\u00e4dande och h\u00f6ra vacker musik. Filippinerna \u00e4r mycket stolta \u00f6ver sitt land, s\u00e5 det \u00e4r med klar och h\u00f6g st\u00e4mma barnen sjunger sin nationals\u00e5ng med handen p\u00e5 hj\u00e4rtat. Flera av barnen \u00e4r otroligt duktiga p\u00e5 att sjunga och dansa, s\u00e5 det blir m\u00e5nga upptr\u00e4danden och mycket gl\u00e4dje. Vi tilldelas b\u00e5de diplom och medaljer, som tack f\u00f6r v\u00e5r n\u00e4rvaro och v\u00e5rt arbete. Det \u00e4r tydligt att de \u00e4r mycket tacksamma f\u00f6r vad Tandl\u00e4kare utan Gr\u00e4nser bidrar med f\u00f6r alla barn.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rt behandlingsrum \u00e4r ett av klassrummen. Man har f\u00f6rberett sex olika bord\/b\u00e4nkar som vi kan arbeta vid. Barnen f\u00e5r en liten huvudkudde och f\u00e5r sedan l\u00e4gga sig rakl\u00e5nga p\u00e5 skolb\u00e4nkarna medan vi sitter j\u00e4mte p\u00e5 de sm\u00e5 barnstolarna i tr\u00e4 och unders\u00f6ker eller assisterar\/antecknar p\u00e5 pappersjournalerna. Den ena unders\u00f6ker, den andra skriver.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Klockan blir 17:00 och vi \u00e4r f\u00e4rdiga efter dag 1 p\u00e5 f\u00f6rsta skolan. Alla \u00e4r tr\u00f6tta, men vid gott mod. Det har varit en givande, gl\u00e4djerik dag, men man har verkligen f\u00e5tt perspektiv p\u00e5 livet. Min f\u00f6rsta patient var en fem\u00e5ring med helt s\u00f6nderkarierat bett, bara rotrester kvar i hela munnen. Min f\u00f6rsta tanke var \u201dJisses, \u00e4r det s\u00e5 h\u00e4r det kommer vara?<\/em>\u201d, men det blev efter en stund ganska tydligt att det var de sm\u00e5 barnen som hade mest karies. De lite \u00e4ldre barnen, som f\u00e5tt tr\u00e4ffa tandl\u00e4karna innan och f\u00e5tt information och kunskap om hur man tar hand om sina t\u00e4nder, hade desto friskare t\u00e4nder. Det var till en b\u00f6rjan mycket sv\u00e5rt att acceptera att man m\u00e5ste l\u00e4mna s\u00e5 mycket karies, men d\u00e5 vi endast har de hj\u00e4lpmedel som vi har, utan en riktig fungerande klinik s\u00e5 g\u00e4ller det att prioritera och bed\u00f6ma vad som blir b\u00e4st f\u00f6r barnen, ur det l\u00e5nga perspektivet. V\u00e5rt fokus \u00e4r sm\u00e4rtfrihet, och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt m\u00e5nga av barnen har inga som helst problem med sm\u00e4rta fr\u00e5n munnen, trots stora kaviteter.<\/p>\n\n\n\n

I bilen hem efter f\u00f6rsta arbetsdagen \u00e4r alla ganska tysta. Mycket intryck att processa. Det \u00e4r n\u00e4stan sv\u00e5rt att summera f\u00f6rsta arbetsdagen. S\u00e5 mycket intryck och k\u00e4nslor. Jag har d\u00e4remot aldrig varit s\u00e5 n\u00e4rvarande i stunden som just nu. Inget annat existerar \u00e4n det vi g\u00f6r just nu. Denna patient, denna sekund. Det \u00e4r en h\u00e4ftig k\u00e4nsla. Jag \u00e4r s\u00e5 uppfylld av eufori av att f\u00e5 vara h\u00e4r, tr\u00e4ffa alla barn och alla fantastiska volont\u00e4rer. Samtidigt som det g\u00f6r s\u00e5 fruktansv\u00e4rt ont i mig att se alla dessa barn med karies som inte har ett uns av samma f\u00f6rm\u00e5ner som vi hemma i Sverige. Det sl\u00e5r mig hur otroligt viktigt arbetet \u00e4r som vi g\u00f6r h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi kommer hem p\u00e5 eftermiddagarna\/kv\u00e4llarna s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst en snabb dusch som g\u00e4ller. Vi \u00e4r alla v\u00e4ldigt varma och svettiga p\u00e5 grund av v\u00e4rmen och den mycket h\u00f6ga luftfuktigheten. S\u00e5 det \u00e4r som en ny m\u00e4nniska man kliver ut ur duschen efter en l\u00e5ng arbetsdag. Varje kv\u00e4ll g\u00e5r vi sedan ut och \u00e4ter p\u00e5 restaurang tillsammans. Maten h\u00e4r \u00e4r otroligt billig. En m\u00e5ltid p\u00e5 restaurang kostar cirka 30 kronor. Och f\u00e4rskt br\u00f6d till frukost kostar ca 50 \u00f6re\/styck, s\u00e5 det blir snabbt en daglig rutin att ta en morgonpromenad till ett av de lokala bagerierna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Dag 2 \u00e4r vi varma i kl\u00e4derna direkt. Efter bara n\u00e5gon minut \u00e4r alla ig\u00e5ng med sina behandlingar. Allt flyter p\u00e5 friktionsfritt. Vi bjuds p\u00e5 mat p\u00e5 alla skolor, b\u00e5de f\u00f6rmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. Och kaffe s\u00e5 klart. Till fikat f\u00e5r vi massa godsaker, varav den mest magnifika mangon jag n\u00e5gonsin smakat. Den smakar som solsken och sommar. Det godaste jag n\u00e5gonsin \u00e4tit. N\u00e4r vi sedan \u00e4r klar med alla behandlingar p\u00e5 f\u00f6rsta skolan och vi packar ihop f\u00f6r dagen springer alla skolbarn ut och ger oss high-fives. De skrattar och vinkar, hoppar upp och ner av gl\u00e4dje av v\u00e5rt bes\u00f6k. Och inombords hoppar \u00e4ven jag upp och ner av lycka.<\/p>\n\n\n\n

Dagarna flyter p\u00e5 och vi har f\u00e5tt en bra rutin. Vi passar p\u00e5 att byta arbetspartner vid varje skola, dels f\u00f6r att synka ihop oss som grupp, men ocks\u00e5 f\u00f6r att l\u00e4ra k\u00e4nna varandra. Vi \u00e4r en v\u00e4ldigt fin grupp, och dynamiken \u00e4r idealisk. \u00c5ter igen \u00e4r jag \u00f6verraskad \u00f6ver hur n\u00e4rvarande jag k\u00e4nner mig. Inget annat existerar \u00e4n det vi g\u00f6r just nu. Jag k\u00e4nner en s\u00e5 enorm tacksamhet att f\u00e5 vara h\u00e4r och g\u00f6ra skillnad, och jag \u00e4r s\u00e5 oerh\u00f6rt stolt \u00f6ver mina kollegor. T\u00e4nk att detta \u00e4r all tandv\u00e5rd m\u00e5nga av dessa barn f\u00e5r. Vilken skillnad vi g\u00f6r, wow!<\/p>\n\n\n\n

Dag 4 bes\u00f6ker vi Santiago skolan. En av pojkarna jag unders\u00f6ker har tandsten i hela bettet, bokstavligen. Alla ytor, alla t\u00e4nder. Han \u00e4r bara sju \u00e5r, s\u00e5 han kan ingen engelska, men hans l\u00e4rare f\u00e5r \u00f6vers\u00e4tta. Jag f\u00f6rklarar hur viktigt det \u00e4r att borsta t\u00e4nderna mycket noga tre g\u00e5nger per dag (som barnen rekommenderas h\u00e4r). Men l\u00e4raren ber\u00e4ttar f\u00f6r mig att denna pojk inte har n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ldrar. Mamman har l\u00e4mnat familjen, och pappan \u00e4r ocks\u00e5 fr\u00e5nvarande av n\u00e5gon anledning. Han har allts\u00e5 ingen vuxen som kan st\u00f6tta honom. L\u00e4raren ber\u00e4ttar att det \u00e4r hon som brukar p\u00e5minna honom om att borsta t\u00e4nderna n\u00e4r han kommer till skolan, men det h\u00e4nder som oftast att han har tappat bort sin tandborste, och d\u00e4rmed sedan st\u00e5r utan i flera m\u00e5nader tills TLUG kommer n\u00e4sta g\u00e5ng. Mitt hj\u00e4rta g\u00e5r i tusen bitar. Jag blir m\u00e5ll\u00f6s, tappar tr\u00e5den. Helt pl\u00f6tsligt inser jag att tandborstningen definitivt \u00e4r denna pojkes minsta problem. Jag \u00f6nskar att det fanns mer jag kunde g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

Dag 5 avslutar vi v\u00e5rat arbeta p\u00e5 Santiago skolan som vi spenderat tv\u00e5 dagar p\u00e5. N\u00e5gra av barnen ger mig g\u00e5vor som tack, ett h\u00e5rsp\u00e4nne, ett klisterm\u00e4rke. Mitt hj\u00e4rta exploderar av tacksamhet. Den f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa pojken jag unders\u00f6kte ig\u00e5r h\u00e5ller sig i min n\u00e4rhet hela dagen och jag f\u00e5r b\u00e5de en och tv\u00e5 kramar av honom innan vi \u00e5ker hem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r helgen kommer f\u00e5r vi lite ledigt. Vi tar en f\u00e4rja \u00f6ver till en av paradis\u00f6arna och spenderar en natt d\u00e4r. Vi badar, solar, plockar vackra sn\u00e4ckor och skrattar. Det \u00e4r en sk\u00f6n avkoppling fr\u00e5n v\u00e5rt h\u00e5rda arbete, men ocks\u00e5 fr\u00e5n mobiln\u00e4t och sociala medier. P\u00e5 \u00f6n finns ingen mobilt\u00e4ckning eller wi-fi, s\u00e5 man f\u00e5r en ypperlig m\u00f6jlighet att g\u00e5 in i sig sj\u00e4lv. P\u00e5 natten sover vi i t\u00e4lt, men flera v\u00e4ljer att ta ut sina madrasser och sova under bar himmel. Det \u00e4r en extraordin\u00e4r stj\u00e4rnhimmel, n\u00e5got jag aldrig sk\u00e5dat innan. Jag har alltid tyckt att vi har en fantastisk natthimmel hemma i Sverige, men s\u00e5 m\u00e5nga stj\u00e4rnor som jag ser h\u00e4r har jag aldrig sk\u00e5dat innan. Jag st\u00e5r tyst en l\u00e5ng stund och bara tittar. Det k\u00e4nns overkligt, som att jag \u00e4r med i en film.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare fyra dagar med arbete p\u00e5 skolorna \u00e5terst\u00e5r, men jag har sv\u00e5rt att hitta orden f\u00f6r att beskriva k\u00e4nslan av det arbete vi g\u00f6r. Barnen \u00e4r s\u00e5 tacksamma och duktiga. Vi blir \u00f6verr\u00f6sta med teckningar, gulliga handskrivna tack-lappar och hj\u00e4rtan ritade p\u00e5 sm\u00e5 utrivna papperslappar. N\u00e4r arbetet p\u00e5 varje skola \u00e4r klart har Magnus m\u00f6ten med l\u00e4rarna och skolledningen, d\u00e5 f\u00e5r vi n\u00e5gra minuter att \u00e5terh\u00e4mta oss i skuggan, eller att leka med barnen. Jag f\u00e5r m\u00f6jlighet att flexa med mina gymnastik-kunskaper och mina rundsparkar fr\u00e5n min tid som kampsportare, vilket \u00e4ven en del av barnen har gemensamt, d\u00e5 flera sysslar med taekwondo. Vi skrattar, busar och leker, som att det inte finns n\u00e5gon morgondag. \u00c5ter igen, jag \u00e4r s\u00e5 otroligt lyckligt lottad att f\u00e5 vara h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom mycket av v\u00e5rt arbete handlar om prevention, s\u00e5 \u00e4r det inte bara unders\u00f6kningar och behandlingar som genomf\u00f6rs, utan vi informerar ocks\u00e5 i varje klass\/\u00e5rskull om tandh\u00e4lsa och vad som \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5. Det blir ett mycket roligt samspel i klassrummen n\u00e4r man pratar om t\u00e4nder, tandborstning och kost. Barnen f\u00e5r i slutet av lektionen en ny tandborste och tandkr\u00e4m som de kan ha p\u00e5 skolan, medan den gamla tandborsten f\u00e5r f\u00f6lja med hem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sista arbetsdagen \u00e5ker vi bort till \u201dDry dock\u201d, det fattigaste omr\u00e5den. D\u00e4r st\u00e5r m\u00e5nga i k\u00f6 f\u00f6r att f\u00e5 gratis tandv\u00e5rd, fr\u00e4mst vuxna. Jag som tandhygienist utf\u00f6r m\u00e5nga \u201dcleanings\u201d, som de \u00f6nskar, och jag f\u00e5r verkligen g\u00f6ra mig m\u00f6dan v\u00e4rd med all tandsten som sitter som berget. Just d\u00e5 saknade jag mitt ultraljud lite grann, men det \u00e4r fantastiskt vad man kan g\u00f6ra med de f\u00e5 medel man har. Vi hinner med alla patienter som st\u00e5tt i k\u00f6 f\u00f6r att f\u00e5 v\u00e5r hj\u00e4lp, och efter en noggrann inventering av det material som finns kvar s\u00e5 \u00e4r vi klara f\u00f6r den h\u00e4r g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r med blandade k\u00e4nslor vi \u00e5ker hem efter tv\u00e5 veckor. Visst l\u00e4ngtar man hem till sin familj som v\u00e4ntar d\u00e4r hemma, men en del av mig vill stanna h\u00e4r. Det \u00e4r definitivt inte sista g\u00e5ngen jag s\u00e4tter mig fot h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Hasta la vista, Palompon!<\/p>\n\n\n\n

\/ Stephanie Berglund Odqvist<\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Reseber\u00e4ttelse – Filippinerna 2024 – Stephanie Berglund Odqvist S\u00e5 var dagen D \u00e4ntligen h\u00e4r. De tusentals fj\u00e4rilarna i magen dansar tango tillsammans med min nyfikenhet, gl\u00e4dje och f\u00f6rv\u00e4ntan. M\u00e5nader av v\u00e4ntan \u00e4r \u00e4ntligen \u00f6ver. Nu b\u00f6rjar \u00e4ventyret. H\u00e4lften av oss m\u00f6ts upp p\u00e5 Arlanda, sk\u00e5ningarna flyger fr\u00e5n K\u00f6penhamn, g\u00f6teborgarna m\u00f6ter upp oss i Cebu och […]<\/p>","protected":false},"author":5,"featured_media":2677,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"off","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","inline_featured_image":false,"_themeisle_gutenberg_block_has_review":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-2674","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-filippinerna"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2674","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2674"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2674\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2698,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2674\/revisions\/2698"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2677"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2674"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2674"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2674"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}