{"id":3300,"date":"2026-08-24T23:11:41","date_gmt":"2026-08-24T21:11:41","guid":{"rendered":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/?p=3300"},"modified":"2026-08-24T23:11:43","modified_gmt":"2026-08-24T21:11:43","slug":"reseberattelse-filippinerna-2026","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/reseberattelse-filippinerna-2026\/","title":{"rendered":"Reseber\u00e4ttelse, Filippinerna 2026"},"content":{"rendered":"

Reseber\u00e4ttelse – Filippinerna<\/strong> – Mustafa<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Att arbeta som volont\u00e4r i Filippinerna f\u00f6r\u00e4ndrade mitt s\u00e4tt att se p\u00e5 b\u00e5de tandv\u00e5rd och livet.<\/p>\n\n\n\n

Det var ett flertal funderingar jag hade innan avg\u00e5ng. Hur ska vi hj\u00e4lpa barnen med de begr\u00e4nsade resurserna? Hur kommer barnens t\u00e4nder se ut? Kommer vi kunna g\u00f6ra skillnad? Ju n\u00e4rmare resan kom, desto fler fr\u00e5gor v\u00e4cktes. Innan planet lyfte visste jag att jag skulle f\u00e5 m\u00f6jligheten att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor, men jag hade ingen aning om hur mycket de m\u00e4nniskorna ocks\u00e5 skulle f\u00f6r\u00e4ndra mig. Framf\u00f6r oss v\u00e4ntade ett \u00e4ventyr fyllt av nya m\u00e4nniskor, nya erfarenheter och upplevelser som vi aldrig tidigare hade varit med om.<\/p>\n\n\n\n

Fredag 26\/6 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag anl\u00e4nde till Cebu sent p\u00e5 kv\u00e4llen och v\u00e4lkomnades av ett kraftigt regn. P\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n flygplatsen till hotellet ber\u00e4ttade taxichauff\u00f6ren att det hade varit en tyfon h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Under resan genom staden s\u00e5g jag barn i skoluniformer ute sent p\u00e5 kv\u00e4llen. Chauff\u00f6ren ber\u00e4ttade att skolorna ofta beh\u00f6vde ha b\u00e5de dag- och kv\u00e4llsskift p\u00e5 grund av stora elevgrupper. Det fick mig att f\u00f6rst\u00e5 att volont\u00e4rarbetet inte bara skulle handla om tandv\u00e5rd, utan ocks\u00e5 om att m\u00f6ta m\u00e4nniskor som lever under helt andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

Jag sover p\u00e5 hotellet ikv\u00e4ll f\u00f6r att sedan m\u00f6ta upp resterande grupp imorgon.<\/p>\n\n\n\n

L\u00f6rdag: 27\/6 – 2026 <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Resten av gruppen anl\u00e4nder sent p\u00e5 kv\u00e4llen, och vi samlas alla f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 hotellet. Trots tr\u00f6tthet och jetlag g\u00e5r vi tillsammans till en n\u00e4rliggande galleria f\u00f6r att \u00e4ta middag. Under middagen b\u00f6rjar vi l\u00e4ra k\u00e4nna varandra och k\u00e4nner snabbt en stark gemenskap. Trots att vi nyss tr\u00e4ffats k\u00e4nns det redan som att de kommande tv\u00e5 veckorna kommer att bli ett minne f\u00f6r livet. Efter middagen g\u00e5r vi och l\u00e4gger oss, redo att n\u00e4sta dag bege oss till \u00f6n d\u00e4r vi ska arbeta.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndag 28\/6 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi vaknar upp till en varm dag. V\u00e4dret h\u00e4r kan f\u00f6r\u00e4ndras snabbt fr\u00e5n kraftigt regn till str\u00e5lande v\u00e4rme. Vi beger oss vidare med b\u00e5t mot \u00f6n Leyte, med slutdestination den lilla och mindre v\u00e4lst\u00e4llda hamnstaden Palompon.<\/p>\n\n\n\n

Till slut anl\u00e4nder vi till Palompon. H\u00e4r ser vi enkla levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden och m\u00e4nniskor som arbetar och under den starka solen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild fr\u00e5n utanf\u00f6r boendet<\/em><\/p>\n\n\n\n

Samtidigt \u00e4r det n\u00e5got annat som m\u00e4rks \u00e4nnu tydligare. Trots de andra f\u00f6ruts\u00e4ttningarna m\u00f6ts vi av m\u00e4nniskor som ler, skrattar och v\u00e4lkomnar oss med en genuin v\u00e4rme.<\/p>\n\n\n\n

Vi tar oss vidare till v\u00e5rt boende och det \u00e4r betydligt b\u00e4ttre \u00e4n m\u00e5nga hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig. Rummen \u00e4r rena, s\u00e4ngarna bekv\u00e4ma och det finns b\u00e5de dusch och, kanske viktigast av allt, fungerande luftkonditionering.<\/p>\n\n\n\n

Vi g\u00e5r ut och \u00e4ter och n\u00e4r vi anl\u00e4nder till restaurangen b\u00f6rjar regnet \u00f6sa ner, och vi \u00e4r glada att ha hunnit fram i tid. D\u00e4r v\u00e4ntar ett stort utbud av f\u00e4rsk fisk, skaldjur, k\u00f6tt och kyckling, tillsammans med uppfriskande mango shakes. Maten \u00e4r fantastisk och vi inser snabbt att maten kommer att bli en h\u00f6jdare under resan.<\/p>\n\n\n\n

Efter att ha tagit oss hem planerade vi dagarna tillsammans och f\u00f6rberedde oss f\u00f6r de kommande tv\u00e5 veckorna d\u00e4r vi ska m\u00f6ta ca 1000 barn i 8 skolor l\u00e5ngt ute p\u00e5 landsbygden. Imorgon b\u00f6rjar \u00e4ntligen volont\u00e4rarbetet och sp\u00e4nt \u00e4r det minst sagt. Vi funderar verkligen \u00f6ver hur arbetet kommer vara och hur vi ska kunna hj\u00e4lpa barnen p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt utifr\u00e5n v\u00e5ra f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ndag 29\/6 – 2026: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi vaknar tidigt f\u00f6r att g\u00f6ra oss redo f\u00f6r dagen. Klockan 08:00 blir vi upph\u00e4mtade av en trevlig man vid namn Boy.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Boy och jag <\/em><\/p>\n\n\n\n

Han kommer ta oss till Mrs. Flora f\u00f6r att h\u00e4mta v\u00e5rt material. P\u00e5 v\u00e4gen dit b\u00f6rjar det regna rej\u00e4lt och dyngsur blir man \u00e4ven med paraply. V\u00e4dret h\u00e4r kan f\u00f6r\u00e4ndras snabbt, fr\u00e5n kraftigt regn till str\u00e5lande v\u00e4rme.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vi \u00e5ker ut i djungeln och jag har som f\u00f6rhoppning att m\u00f6ta en vild apa p\u00e5 grund av hur fascinerande jag tycker de \u00e4r. Resan i djungeln \u00e4r fylld av olika k\u00e4nslor. Samtidigt som det \u00e4r v\u00e4ldigt fint s\u00e5 ser man m\u00e5nga familjer boende i sm\u00e5 hus av pl\u00e5t och tr\u00e4, l\u00e5ngt fr\u00e5n samh\u00e4llet. Det ger en insikt i hur olika vi kan leva.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Resan tar ungef\u00e4r 30 minuter till skolan. Den f\u00f6rsta morgonen p\u00e5 skolan \u00e4r n\u00e5got jag aldrig kommer att gl\u00f6mma. M\u00e4ngder av barn springer mot oss, vinkar och viftar med den svenska flaggan. De ropar, skrattar och ser genuint lyckliga ut \u00f6ver att vi \u00e4r d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 fort vi kliver ur bilen omringas vi av barn som vill h\u00e4lsa och ge high fives. Man \u00f6nskar n\u00e4stan att man blev v\u00e4lkomnad s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 klinikerna i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Efter v\u00e4lkomnandet b\u00f6rjar en ceremoni som skolan har f\u00f6rberett f\u00f6r oss. Den inleds med en gemensam b\u00f6n, vilket \u00e4r naturligt d\u00e5 kristendom \u00e4r en stor del av samh\u00e4llet. Det m\u00e4rks ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00e4nniskorna h\u00e4r att det \u00e4r ett kristet land med tanke p\u00e5 deras v\u00e4nlighet och godhet.<\/p>\n\n\n\n

Ceremonin forts\u00e4tter sedan med nationals\u00e5ngen och tacktal. Man k\u00e4nner sig direkt v\u00e4lkommen, som att man h\u00f6r hemma h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4refter tar barnen \u00f6ver och g\u00f6r en gemensam dans. De \u00e4r s\u00e5 duktiga p\u00e5 att dansa att deras dans och gl\u00e4dje smittar av sig p\u00e5 alla. Det var sv\u00e5rt att stoppa sig sj\u00e4lv fr\u00e5n att kliva upp och dansa med dem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Nu ska vi duka upp f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja v\u00e5rt arbete.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi var en grupp p\u00e5 tio volont\u00e4rer med olika kompetenser: tandl\u00e4karna Liljan, Claes, Magnus, Hilan, Simra och Ellen, tandsk\u00f6terskorna Mary och Emina, tandteknikerstudenten Hugo (termin 2) samt jag, tandl\u00e4karstudent p\u00e5 termin 8. Den breda variationen av utbildningar och erfarenheter gjorde oss till en stark trupp.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 bilden:<\/em><\/strong>
Rad 1 (fr\u00e5n h\u00f6ger): Ellen, Mary, Hilan.<\/em>
Rad 2 (fr\u00e5n h\u00f6ger): Hugo, jag, Simra, Liljan, Magnus, Emina, Claes.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Arbetet b\u00f6rjade med unders\u00f6kningar p\u00e5 de yngsta barnen. Dessa barn har aldrig f\u00e5tt tandv\u00e5rd tidigare. Redan den f\u00f6rsta patienten visade hur stora behoven var. Stora delar av t\u00e4nderna var redan f\u00f6rst\u00f6rda, och inte en eller tv\u00e5 t\u00e4nder utan varenda tand som de hade.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

En 5-\u00e5rings t\u00e4nder<\/em><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r fanns mycket karies och fistlar och vi beh\u00f6vde besluta vilka t\u00e4nder vi skulle laga och extrahera. Vi kunde se problem som beh\u00f6vde \u00e5tg\u00e4rdas, men vi hade inte resurser att behandla allting.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en av de sv\u00e5raste delarna med volont\u00e4rarbetet: att beh\u00f6va acceptera att man inte kan hj\u00e4lpa alla med allt. H\u00e4r handlade arbetet om att lindra sm\u00e4rta och f\u00f6rebygga framtida sjukdom. Vissa t\u00e4nder kunde inte behandlas p\u00e5 plats t.ex.<\/a>t\u00e4nder d\u00e4r beh\u00f6vde g\u00f6ra approximala fyllningar d\u00e5 vi inte hade highspeed f\u00f6r att borra upp tanden samt eftersom vi inte hade matriser f\u00f6r att fylla. D\u00e5 skickade vi remiss till Dr. Molon som har en egen klinik med utrustning.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt finns det hopp i att veta att fler volont\u00e4rer kommer i oktober. Det betyder att det vi inte kan g\u00f6ra idag f\u00f6rhoppningsvis kan g\u00f6ras senare och att patienterna kan f\u00f6ljas upp regelbundet.<\/p>\n\n\n\n

Klockan blir 5 och det \u00e4r f\u00e4rdigarbetat f\u00f6r idag. Vi forts\u00e4tter imorgon med behandlingar. Vi h\u00e4lsar barnen hejd\u00e5 och beger oss hem. Tr\u00f6tta \u00e4r att underskatta hur vi k\u00e4nde oss. Men k\u00e4nslan av gl\u00e4dje v\u00e4ger betydligt tyngre \u00e4n tr\u00f6ttheten. Barnens uppskattning m\u00e4rks i deras leenden och deras s\u00e4tt att m\u00f6ta oss, och det g\u00f6r att allt arbete k\u00e4nns meningsfullt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Tr\u00f6tta men glada volont\u00e4rer<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Barnen h\u00e4lsar hejd\u00e5<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e4ter en gemensam middag och vilar ordentligt.<\/p>\n\n\n\n

Tisdag 30\/6 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi vaknar kl. 06:30. Jag och Ellen best\u00e4mde oss f\u00f6r att ta en l\u00f6prunda f\u00f6r att n\u00e5 en fin strand. Vi b\u00f6rjar springa l\u00e4ngs de smala v\u00e4garna och luften \u00e4r till en b\u00f6rjan sval men med tiden blir luften varm och fuktig. Ju mer tid det g\u00e5r desto sv\u00e5rare blir det att andas.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga lokalbor stirrar men \u00e4ven fler h\u00e4lsar oss en god morgon. Tyv\u00e4rr hann vi inte springa till havet men imorgon ska vi f\u00f6rs\u00f6ka igen.<\/p>\n\n\n\n

Nu \u00e4r man pigg och redo f\u00f6r dagen.<\/p>\n\n\n\n

Vi beger oss ut i djungeln. Idag \u00e4r det i st\u00e4llet v\u00e4ldigt soligt och man kan verkligen ta in hur vacker naturen \u00e4r. Det ser ut som en m\u00e5lning som Liljan uttrycker det.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vacker natur\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n

Barnen springer fram till oss med stora leenden, vill ge oss high fives, kramar och ropar v\u00e5ra namn. Barnens gl\u00e4dje motiverar verkligen oss att arbeta genom v\u00e4rmen.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r stekhett och sv\u00e5rt att jobba i v\u00e4rmen. Tacksam \u00e4r man till Emina som konstant p\u00e5minner oss om att dricka vatten.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi g\u00f6r fyllningar saknas mycket utrustning. I st\u00e4llet f\u00f6r v\u00e5ra maskiner anv\u00e4nder vi spegelskaft med l\u00f6dda borrar som vi manuellt borrar med. F\u00f6r att g\u00f6ra det torrt anv\u00e4nde vi cykelpumpar f\u00f6r att bl\u00e5sa luft.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Manuell borrning<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hilan pumpar luft medan Simra fyller tanden<\/em><\/p>\n\n\n\n

Som tandl\u00e4karstudent d\u00e4r vi har jobbat med optimala f\u00f6rh\u00e5llanden saknade man verkligen allt man hade i en vanlig klinik. H\u00e4r s\u00e5 jobbade vi dock s\u00e5 gott det gick med det vi hade och det gick f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt bra.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver behandlingar h\u00e5ller vi lektioner. Barnen \u00e4r sm\u00e5 och fulla av energi, s\u00e5 f\u00f6r att h\u00e5lla deras uppm\u00e4rksamhet g\u00f6r vi undervisningen lekfull. Vi ber\u00e4ttar varf\u00f6r vi \u00e4r h\u00e4r, ritar p\u00e5 tavlan, spelar charader och quizar dem. Sedan f\u00e5r de visa sina tandborstar och tandkr\u00e4mer innan de f\u00e5r borsta t\u00e4nderna, samtidigt som vi instruerar dem. Klassrummet fylls av skratt och barnen uppskattar b\u00e5de undervisningen och att f\u00e5 vara delaktiga.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Barnen borstar f\u00f6r fullt <\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Claes f\u00e5ngar barnens uppm\u00e4rksamhet<\/em><\/p>\n\n\n\n

Under rasterna byggde vi relationen med barnen. Barnen m\u00f6tte oss med high fives, skratt och kramar. Under rasterna hade vi springt\u00e4vlingar och vi f\u00f6rs\u00f6kte l\u00e4ra oss deras danser.<\/p>\n\n\n\n

Vi spelade \u00e4ven en sista basketbollmatch som vi hade lovat barnen fr\u00e5n ig\u00e5r. Amerikansk kultur har p\u00e5verkat Filippinerna mycket och basketboll \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r v\u00e4l spritt h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

T\u00e4vlingsinriktade personer<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Mycket k\u00e4rlek<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ellen \u00e4r speciellt popul\u00e4r bland barnen<\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Man k\u00e4nde att man blev n\u00e4ra med barnen under den korta tiden vi har varit h\u00e4r. Det gjorde ocks\u00e5 avskeden betydligt sv\u00e5rare. N\u00e4r vi skulle l\u00e4mna den f\u00f6rsta skolan gav barnen blommor, brev och l\u00e5nga kramar. Till slut kommer vi fram till bilen och barnen springer efter bilen medan de skriker hejd\u00e5. Glad \u00e4r att underskatta hur man k\u00e4nner sig efter denna arbetsdag.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga i gruppen passar p\u00e5 och g\u00e5r till en massagesalong som ligger i samma byggnad som v\u00e5rt boende. D\u00e4r blir de stammisar och passar p\u00e5 efter l\u00e5nga arbetsdagar.<\/p>\n\n\n\n

Onsdag 1\/7 – 2026 <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ellen hade sovit d\u00e5ligt s\u00e5 hon kommer inte p\u00e5 l\u00f6prundan. Jag tog en genv\u00e4g f\u00f6r att slippa trafiken och hittade senare fram till en strand efter att ha fr\u00e5gat n\u00e5gra lokalbor om v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

Utsikten fr\u00e5n stranden var vacker. Jag tog ett dopp och det var varmt och sk\u00f6nt samtidigt som jag hade en fin utsikt \u00f6ver havet och de stora bergen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Jag kommer tillbaka och f\u00e5r den d\u00e5liga nyheten att Frankrike leder med 3\u20130, ingen mer VM f\u00f6r Sverige blir det. Idag \u00e5ker vi i v\u00e4g till en ny och mindre skola d\u00e4r vi igen v\u00e4lkomnades av glada barnen. D\u00e4refter blir det en ceremoni med vacker s\u00e5ng och dans, jag hade kunnat leva med det h\u00e4r varje dag.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sedan b\u00f6rjade vi igen med unders\u00f6kningarna f\u00f6r att sedan g\u00f6ra behandlingar. Arbetet gick smidigt och det var tydligt hur stora skillnaderna i tandh\u00e4lsa kan vara j\u00e4mf\u00f6rt med Sverige.<\/p>\n\n\n\n

En person som jag aldrig kommer gl\u00f6mma var en 11-\u00e5rig pojke som hade en nekrotisk framtand med fistel. Denna tand skulle ha behandlats med en rotbehandling i Sverige och han hade beh\u00e5llit tanden under l\u00e5ng tid. H\u00e4r s\u00e5 g\u00f6rs dock inga rotbehandlingar varken hos oss eller hos Dr. Molon. S\u00e5 pojken kommer troligtvis f\u00f6rlora denna framtand och hur roligt \u00e4r det att som ung pojke g\u00e5 utan framtand. Man b\u00f6rjar fundera hur situationen hade sett ut om pojken hade f\u00e5tt tidig intervention som i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Flera barn var r\u00e4dda f\u00f6r tandv\u00e5rd. En stackars flicka jag behandlade la sig ner och b\u00f6rjade g\u00f6ra korstecken p\u00e5 sig sj\u00e4lv. H\u00e4r var det extra viktigt att skapa trygghet och f\u00f6rklara att de kunde stoppa behandlingen n\u00e4r som helst. N\u00e4r behandlingen sedan gick bra gick de iv\u00e4g glada.<\/p>\n\n\n\n

Det viktigaste var inte bara att unders\u00f6ka och behandla barnen, utan ocks\u00e5 att skapa trygghet och bygga f\u00f6rtroende. Vi vill att barnen ska tycka om oss samt tandv\u00e5rden s\u00e5 att de \u00e4r motiverade att forts\u00e4tta ta hand om sina t\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Glada barn<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Glada barn 2<\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Under dagen gjorde vi fyllningar, tog bort tandsten, och extraherade f\u00f6r trasiga t\u00e4nder som inte gick att r\u00e4dda och som skulle generera sm\u00e4rta samt infektion. Det var intensivt, men arbetet g\u00e5r b\u00e4ttre och smidigare med tiden.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e4gen hem h\u00e4nder n\u00e5got jag dr\u00f6mt om sedan vi kom till Filippinerna. Pl\u00f6tsligt ser vi en apa vid v\u00e4gkanten. Det var inte bara en apa utan flera. Sm\u00e5, stora och unga apor kl\u00e4ttrar upp f\u00f6r tr\u00e4den. Gl\u00e4djen jag k\u00e4nner av att \u00e4ntligen ha sett dem i person, dagen kunde helt enkelt inte ha blivit b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4ftig men r\u00e4dd apa<\/em><\/p>\n\n\n\n

Efter arbetet fick jag ocks\u00e5 uppleva mer av vardagen i Filippinerna. P\u00e5 v\u00e4gen hem ser vi n\u00e5gra ungdomar spela basket. De kallade mig Steph Curry p\u00e5 grund av mitt sk\u00e4gg. Jag spelar men jag \u00e4r inte n\u00e4ra deras niv\u00e5. Det var pinsamt men samtidigt en v\u00e4ldigt rolig upplevelse att lira boll med dem.<\/p>\n\n\n\n

\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Basketproffs<\/em><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e4gen h\u00f6r jag musik som spelas. N\u00e4r jag kommer n\u00e4rmare ser jag ungdomar som spelar musik inf\u00f6r en parad.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

D\u00e4refter g\u00e5r jag hem, vi \u00e4ter en gemensam middag och jag f\u00e5r testa gr\u00f6n mango som smakar fantastiskt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Godaste mangon<\/em><\/p>\n\n\n\n

Torsdag 2\/7 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det en ny dag. Jag blev tipsad om en l\u00f6prunda d\u00e4r man kommer till en fin utsiktsplats \u00f6ver \u00f6n. N\u00e4r jag springer r\u00e5kar jag komma fel och hamnar p\u00e5 slutet av \u00f6n. D\u00e4r bodde m\u00e4nniskor i sm\u00e5 hus l\u00e4ngs med kusten.<\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00e5r senare reda p\u00e5 att det h\u00e4r st\u00e4llet heter \u2018\u2019Dry Dock\u2019\u2019 och \u00e4r en av de fattigaste delarna av Palompon. H\u00e4r kommer vi arbeta p\u00e5 fredag med akuta behandlingar.<\/p>\n\n\n\n

Jag fortsatte l\u00f6prundan och hamnade p\u00e5 en os\u00e4ker och smal stig, men Google Maps sa att det var r\u00e4tt. Stigen tog mig allt l\u00e4ngre in i djungeln. Jag s\u00e5g vacker utsikt och trodde att jag hittade r\u00e4tt, men senare visade det sig att jag hamnade fel.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vacker natur<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ju l\u00e4ngre in jag gick desto t\u00e4tare blev djungeln vilket resulterade i att jag knappt kunde se in mellan tr\u00e4den. Djungeln fylldes av f\u00e5glarnas s\u00e5ng, platsen var otroligt vacker och fridfull.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Djungeln<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag k\u00e4nde att jag skulle g\u00e5 vilse och v\u00e4nde tillbaka.<\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e5ker till skolan och arbetar f\u00e4rdigt d\u00e4r. Innan vi \u00e5kte fick jag ett tack-kuvert av flickan som hade varit tandv\u00e5rdsr\u00e4dd dagen innan. Det gjorde mig v\u00e4ldigt glad att se att hon hade haft en bra upplevelse efter g\u00e5rdagen och kommer f\u00f6rhoppningsvis forts\u00e4tta ha det i framtiden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vi kommer fram till n\u00e4sta skola, d\u00e4r vi \u00e5terigen v\u00e4lkomnades med viftande flaggor och en ceremoni.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Barnen springer direkt till bilen<\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi skulle behandla de yngsta barnen fanns det sv\u00e5righeter. De hade sv\u00e5rare att h\u00e5lla koncentrationen, kunde ingen engelska och hade ofta mycket karies eftersom de inte hade tr\u00e4ffat oss tidigare. Det blev en kombination av d\u00e5liga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en lyckad behandling.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Men l\u00e4rarna hj\u00e4lpte till med att tolka och Mary kommer \u00e4ven ursprungligen fr\u00e5n Filippinerna s\u00e5 hon \u00e4r guld som kunde \u00f6vers\u00e4tta f\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n

Annars l\u00e4rde vi oss n\u00e5gra ord som nga nga (gapa), loua (spotta) och masaket? (g\u00f6r det ont?), och det r\u00e4ckte f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt l\u00e5ngt. Sen \u00e4r tummen upp och high fives ett universellt spr\u00e5k s\u00e5 det kunde man alltid anv\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vi beger oss hem och en del av gruppen ska nu till stranden f\u00f6r att bada och slappna av. Det var v\u00e4ldigt grunt vatten som var varmt och avslappnande. Jag hittade \u00e4ven sm\u00e5 sn\u00e4ckor p\u00e5 stranden med h\u00e4ftiga djur i dem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Liten varelse<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi njuter av en vacker solnedg\u00e5ng och beger oss sedan hem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Solnedg\u00e5ng<\/em><\/p>\n\n\n\n

Tjejerna var tr\u00f6tta idag s\u00e5 det blev en grabbkv\u00e4ll. Under middagen b\u00f6rjade vi prata om v\u00e5rt arbete som volont\u00e4rer och vilken skillnad vi egentligen kan g\u00f6ra. Det \u00e4r en sv\u00e5r fr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

Vi diskuterade kosten. F\u00f6r\u00e4ldrarna lever i fattigdom och ger sina barn den mat de tror \u00e4r b\u00e4st och som de har r\u00e5d med. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sv\u00e5rt f\u00f6r oss att komma in och s\u00e4ga att kosten m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras. Men vi kan kanske plantera ett fr\u00f6 som Claes n\u00e4mner.<\/p>\n\n\n\n

Genom att prata med barnen om tandborstning, munh\u00e4lsa och kost kan vi ge dem kunskap som de kanske tar med sig resten av livet. Kanske kommer de inte att f\u00f6r\u00e4ndra allt p\u00e5 en g\u00e5ng. Kanske kommer de inte ens ih\u00e5g allt vi s\u00e4ger. Men om barnen b\u00f6rjar borsta t\u00e4nderna lite noggrannare, eller om en ny rutin skapas hemma, kan det i l\u00e4ngden g\u00f6ra en enorm skillnad.<\/p>\n\n\n\n

Vi pratade ocks\u00e5 om pojken med den nekrotiska framtanden som han kommer att f\u00f6rlora. Man v\u00e4njer sig n\u00e4stan vid att m\u00e4nniskor saknar t\u00e4nder n\u00e4r man arbetar h\u00e4r och f\u00f6r de \u00e4ldre m\u00e4nniskorna \u00e4r det standard och normalt att man saknar t\u00e4nder. Men en framtand hos ett barn \u00e4r n\u00e5got annat. Det kan synas tydligt och p\u00e5verka hur andra ser p\u00e5 en.<\/p>\n\n\n\n

Det kan dock ses som ett tecken p\u00e5 att saker faktiskt g\u00e5r fram\u00e5t. N\u00e4r barnen b\u00f6rjar se tandf\u00f6rlust som n\u00e5got avvikande, visar det kanske att det inte l\u00e4ngre \u00e4r lika normalt att f\u00f6rlora t\u00e4nder. Det kan vara ett steg mot en tanke om att man beh\u00f6ver ta hand om sina t\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

Vi g\u00e5r och sover. Imorgon \u00e5ker vi till Dry Dock, Palompons fattigaste omr\u00e5de. Vuxna och barn hade f\u00e5tt information om att vi skulle komma f\u00f6r att hj\u00e4lpa med deras sm\u00e4rta.<\/p>\n\n\n\n

Fredag 3\/7 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Dagens l\u00f6prunda \u00e4r till en wet market, jag blev tipsad om f\u00e4rsk fisk och skaldjur. Det var fullt av m\u00e4nniskor tidigt p\u00e5 morgonen f\u00f6r att s\u00e4lja och k\u00f6pa alla m\u00f6jliga fiskar och skaldjur de har fiskat.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Fisk och skaldjur<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det fanns en stor gammal kyrka bredvid s\u00e5 jag bes\u00f6kte den. Det var en kyrka med m\u00e5nga m\u00e5lningar. \u00c4ven d\u00e4r var det intressant att se n\u00e5gra m\u00e4nniskor uppe s\u00e5 tidigt f\u00f6r att be.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Kyrkan<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Inne i kyrkan<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi arbetar f\u00e4rdigt i skolan och beger oss till Dry Dock. N\u00e4r vi kom fram satt m\u00e4nniskor redan i rad och v\u00e4ntade. 38 personer hade kommit.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Litet rum och m\u00e5nga behandlingar<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det blev snabbt tydligt att n\u00e4stan alla patienter kom med samma \u00f6nskem\u00e5l, att bli av med sm\u00e4rtan. De pekade p\u00e5 en tand och ville att den skulle tas bort, och det var oftast det enda vi kunde g\u00f6ra med utrustningen vi hade.<\/p>\n\n\n\n

En patient kom till Hilan f\u00f6r en framtand som hade mycket karies. Hon f\u00f6rs\u00f6kte laga men det var inte m\u00f6jligt att r\u00e4dda tanden och d\u00e5 beh\u00f6vde man ta bort den. Patienten hade inga problem med att extrahera den. D\u00e5 \u00e4r det \u00e5terigen med vad som \u00e4r normalt. H\u00e4r \u00e4r det kanske inte s\u00e5 ovanligt att f\u00f6rlora sina framt\u00e4nder s\u00e5 det \u00e4r inte ett st\u00f6rre problem, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt synd.<\/p>\n\n\n\n

Patienterna saknade m\u00e5nga av sina t\u00e4nder \u00e4ven vid ung \u00e5lder, hade mycket karies, tandsten och det s\u00e5g allm\u00e4nt ut som att de hade beh\u00f6vt ordentligt med tandv\u00e5rd. En ca 20 \u00e5rig tjej jag behandlade kom till mig och hade f\u00f6rlorat 50% av t\u00e4nderna i \u00f6verk\u00e4ken.<\/p>\n\n\n\n

Efter dagen kunde jag inte l\u00e5ta bli att t\u00e4nka p\u00e5 hur mycket som kanske hade kunnat undvikas om de hade f\u00e5tt tandv\u00e5rd redan som barn. M\u00e5nga av problemen vi s\u00e5g hade sannolikt kunnat f\u00f6rebyggas eller behandlats tidigare. Det gjorde ett starkt intryck p\u00e5 mig och gav en helt annan f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r varf\u00f6r v\u00e5rt arbete i skolorna \u00e4r s\u00e5 viktigt. Varje barn vi m\u00f6ter och varje tand vi hj\u00e4lper till att bevara kan g\u00f6ra s\u00e5 otroligt stor skillnad f\u00f6r framtiden.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r d\u00e4refter en rundtur genom Dry Dock. M\u00e4nniskorna verkar vara v\u00e4ldigt glada \u00e4ven med deras simpla f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Dry Dock<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e5ker hem med en pot-pot. En s\u00e5n vill jag k\u00f6ra i framtiden (spoiler alert jag g\u00f6r det)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hilan, Simra, Liljan i en pot-pot.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Professionell pot-pot-f\u00f6rare, dags f\u00f6r karri\u00e4rbyte?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag blev tipsad om en taekwondoklubb i n\u00e4rheten. Chocken jag fick n\u00e4r jag kom in och s\u00e5g att det var barn och unga i \u00e5ldrarna 5\u201316. Detta var tydligen ett pass f\u00f6r unga, inga problem t\u00e4nker jag. Jag har tidigare tr\u00e4nat muay thai och t\u00e4nkte att det borde vara enkelt, jag hade v\u00e4ldigt fel. Taekwondo var otroligt k\u00e4mpigt, barnen var v\u00e4ldigt skickliga och jag blev snabbt \u00f6dmjuk.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Nu \u00e4r vi klara med f\u00f6rsta veckan i Filippinerna, intensivt var det men v\u00e4ldigt roligt. Magnus som \u00e4r ansvarig f\u00f6r arbetet i Filippinerna g\u00e5r igenom statistik f\u00f6r veckan under en gemensam middag. D\u00e4r visas det att f\u00e4rre remisser har beh\u00f6vts skickas till Dr Molon f\u00f6r behandling. Allts\u00e5 har det funnits mindre behandlingsbehov hos barnen. Det k\u00e4nns extra fint att veta att vi faktiskt g\u00f6r skillnad. F\u00f6r m\u00e5nga av barnen \u00e4r detta den enda m\u00f6jligheten att f\u00e5 f\u00f6rebyggande tandv\u00e5rd eller tandv\u00e5rd \u00f6verhuvudtaget. Att kunna bidra till n\u00e5got som kan f\u00f6rb\u00e4ttra deras munh\u00e4lsa, b\u00e5de nu och i framtiden, k\u00e4nns som en viktig och v\u00e4rdefull insats.<\/p>\n\n\n\n

Under helgen ska vi till en paradis\u00f6 d\u00e4r vi ska \u00f6vernatta, det ser man fram emot efter en intensiv vecka.<\/p>\n\n\n\n

L\u00f6rdag+s\u00f6ndag 4-5\/7 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Dagen b\u00f6rjade med att vi \u00e5kte till paradis\u00f6n Kalanggaman. D\u00e4r m\u00f6ttes vi av ljusbl\u00e5tt vatten, vit sand och ett landskap som n\u00e4stan s\u00e5g overkligt ut. Jag snorklade f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i mitt liv och fick se m\u00e4ngder av f\u00e4rgglada fiskar. Vi utforskade \u00f6n, letade sn\u00e4ckor och slappnade av.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

D\u00e4refter skulle vi sova men n\u00e5gra utav oss kunde inte sova. D\u00e4rav dygnade vi p\u00e5 stranden och kunde kolla p\u00e5 stj\u00e4rnorna, hade roliga samtal och tr\u00e4ffade nya roliga m\u00e4nniskor. D\u00e4refter kom soluppg\u00e5ngen och flera av m\u00e4nniskorna vaknade enbart f\u00f6r att kolla p\u00e5 soluppg\u00e5ngen. De nj\u00f6t helt enkelt av livet. Det var en tr\u00f6ttsam natt men allm\u00e4nt en v\u00e4ldigt rolig upplevelse.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ett sk\u00f6nt g\u00e4ng<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Soluppg\u00e5ngen<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e5kte hem f\u00f6r att sedan sova lite och d\u00e4refter bes\u00f6kte vi Dr Molons klinik d\u00e4r vi skickade remisserna f\u00f6r barnen. Det var ett litet rum med utrustning som man har saknat n\u00e4r man \u00e4r ute i skolorna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Dr Molon<\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta vecka ska vi bes\u00f6ka ytterligare 5 skolor, f\u00f6rra veckan var det enbart 3 skolor. Det kommer bli mer intensivt men vi har kommit in i arbetet b\u00e4ttre nu.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ndag 6\/7 – 2026.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag vaknade och m\u00e4rkte att jag har blivit f\u00f6rkyld. F\u00f6rkylningen h\u00f6ll sig ocks\u00e5 under hela veckan s\u00e5 det blev ingen mer morgonl\u00f6pning.<\/p>\n\n\n\n

Vi h\u00f6rde musik spela vilket var en del av paraden de tidigare ungdomarna \u00f6vade f\u00f6r. Det var trevlig musik att lyssna p\u00e5 under morgonen och en bra start p\u00e5 dagen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det blev ingen ceremoni i skolan utan det sker imorgon.<\/p>\n\n\n\n

Vid screeningen \u00e4r n\u00e5got beundransv\u00e4rt vi la m\u00e4rke till att de \u00e4ldre barnen oftast hade sv\u00e5rt kariesskadade barnt\u00e4nder medan vuxen t\u00e4nderna var kariesfria.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Friska vuxen t\u00e4nder men sjuka barnt\u00e4nder<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det blev ett bevis p\u00e5 att det f\u00f6rebyggande arbete som tidigare volont\u00e4rer arbetat med under m\u00e5nga \u00e5r faktiskt fungerade. Det hj\u00e4lpte att f\u00f6rst\u00e5 att st\u00f6rsta skillnaden skapas inte alltid genom behandlingar, utan genom insatser som profylax som upprepas \u00e5r efter \u00e5r. Viktigare \u00e4n alla behandlingar \u00e4r att barn l\u00e4r sig hur de ska borsta t\u00e4nderna och hur ofta.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Borsta och borsta<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c4nnu mer borstning<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi g\u00e5r hem och vilar som vanligt, jag hoppas att f\u00f6rkylningen f\u00f6rsvinner imorgon (den g\u00f6r inte det).<\/p>\n\n\n\n

Tisdag 7\/7 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi kommer fram till skolan och barnen \u00e4r s\u00e5 trevliga och gulliga s\u00e5 de st\u00e4ller upp stolar, b\u00e4nkar och v\u00e5ra instrument \u00e5t oss. De brukar \u00e4ven hj\u00e4lpa till med att plocka undan och \u00e4r allm\u00e4nt v\u00e4ldigt v\u00e4luppfostrade. \u00c4ven alla vuxna b\u00e5de i skolan och utanf\u00f6r skolan \u00e4r v\u00e4ldigt hj\u00e4lpsamma och genuint trevliga och det \u00e4r n\u00e5got man djupt uppskattar under resan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

En sn\u00e4ll och stark pojke<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi g\u00f6r olika behandlingar som forts\u00e4tter fr\u00e5n ig\u00e5r. Ett barn somnade flera g\u00e5nger medan jag jobbade. Sv\u00e5rt att jobba men \u00e4nnu sv\u00e5rare att v\u00e4cka honom n\u00e4r han sov s\u00e5 fridfullt.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Undrar vad han dr\u00f6mmer om<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det avslutades med en ceremoni och h\u00e4r fick vi likt de f\u00f6reg\u00e5ende skolorna massa tackbrev. De var oftast skrivna p\u00e5 grundl\u00e4ggande engelska men man s\u00e5g att eleverna f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e5 g\u00e5tt det gick att uttrycka deras k\u00e4nslor. Dessa ska man l\u00e4sa n\u00e4r man kommer hem f\u00f6r att minnas tiderna h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4rleksbrev<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e5ker vidare till n\u00e4sta skola d\u00e4r vi enbart g\u00f6r screening, och d\u00e4r m\u00f6ttes vi av mycket karies. M\u00e5nga barn hade omfattande karies \u00e4ven i sina vuxna t\u00e4nder. En patient hade karies i n\u00e4stan varje tand, framt\u00e4nder som bara bestod av rotrester och fistlar med var.<\/p>\n\n\n\n

Det var etiskt sv\u00e5rt att se patienter som uppenbart beh\u00f6vde behandling men som vi inte kunde hj\u00e4lpa. S\u00e4rskilt frustrerande var det n\u00e4r en viktig permanent tand hade kunnat r\u00e4ddas med en enkel fyllning. \u00c4nnu mer frustrerande \u00e4r att det f\u00f6rmodligen s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r f\u00f6r de flesta barnen p\u00e5 \u00f6n som inte har tr\u00e4ffat tandl\u00e4karen tidigare, vilket \u00e4r de flesta.<\/p>\n\n\n\n

Onsdag 8\/7 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 n\u00e4sta skola idag screenade vi och behandlade 130 barn p\u00e5 bara n\u00e5gra timmar. M\u00e5nga hade fina t\u00e4nder, \u00e4ven om vissa tyv\u00e4rr hade allvarliga problem som hade kunnat f\u00f6rebyggts tidigare. Det blev \u00e4nnu en dag d\u00e4r vi fick behandla, ge oral-hygieninstruktioner och ge insikt om munh\u00e4lsan.<\/p>\n\n\n\n

Barnen fick f\u00e4rga in sina t\u00e4nder rosa f\u00f6r att se allt plack, ett simpelt men v\u00e4ldigt l\u00e4rorikt s\u00e4tt f\u00f6r barnen att se var de ska borsta b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Mycket plack\u00a0\u00a0\u00a0<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Plackfritt<\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Dagens h\u00f6jdpunkt var ett barn som var v\u00e4ldigt litet men v\u00e4ldigt nyfiken. Hon hette Charming och kollade noggrant n\u00e4r vi gjorde en fyllning p\u00e5 hennes syster. Ett s\u00e5nt fokus har man inte sett tidigare hos ett s\u00e5 ungt barn. Kanske \u00e4r hon v\u00e5r framtida tandl\u00e4kare?<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ett nyfiket barn<\/em><\/p>\n\n\n\n

Torsdag 9\/7 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r reda p\u00e5 att vi ska sjunga Sveriges nationals\u00e5ng i skolan. Vi b\u00f6rjar \u00f6va p\u00e5 att sjunga Sveriges nationals\u00e5ng tillsammans i k\u00f6r i bilen p\u00e5 v\u00e4g till skolan. Tjejerna ska ha Pippi L\u00e5ngstrump fl\u00e4tor f\u00f6r att verkligen visa upp svensk kultur, Hugo ska ocks\u00e5 f\u00e5 det roligt nog.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Pippi l\u00e5ngstrump x7<\/em><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e4gen m\u00f6tte vi en glad kvinna med en frukt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Gladaste kvinnan<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi kommer fram till skolan och g\u00f6r avslutande f\u00f6rel\u00e4sningar f\u00f6r att sen bege oss till n\u00e4sta skola. Jag fick reda p\u00e5 hur de plockar kokosn\u00f6tter.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Kokosn\u00f6t plockare<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e5ker vidare till n\u00e4sta skola. H\u00e4r var det enda avvikande att ett barn hade ett helt kariesfritt bett och n\u00e4stan inget plack. V\u00e4ldigt normalt i Sverige men v\u00e4ldigt udda att se det h\u00e4r. Glad blev man dock och hoppas p\u00e5 att alla barnens kommer se ut s\u00e5 i framtiden.<\/p>\n\n\n\n

En annan h\u00e4ftig sak vi har m\u00f6tt under resan \u00e4r barnens namn. De har oftast flera och l\u00e5nga fina namn som t.ex.<\/a> Prince, Precious, Charming och en personlig favorit, Shakira.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sen \u00e5ker vi hem f\u00f6r att \u00e4ta v\u00e5r sista gemensamma middag tillsammans innan Mary ska \u00e5ka hem.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Vi reflekterade \u00f6ver resan. Vissa pratade om m\u00e4nniskorna de m\u00f6tt, andra om arbetet och vissa om de personliga upplevelserna. Det blev tydligt att volont\u00e4rresan hade p\u00e5verkat oss p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Det k\u00e4ndes sorgligt att veta att gruppen snart skulle splittras. Under resan hade vi haft en underbar tid tillsammans och upplevt saker som vi f\u00f6rmodligen aldrig kommer att gl\u00f6mma.<\/p>\n\n\n\n

Fredag 10\/7 – 2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag vaknade fortfarande f\u00f6rkyld men jag t\u00e4nkte att idag \u00e4r det sista dagen s\u00e5 jag ska ta mig igenom det. Vi ska behandla klart g\u00e5rdagens skola och sedan \u00e5ka till sista skolan. D\u00e4refter g\u00f6r vi en inventeringslista f\u00f6r n\u00e4stkommande resande grupp.<\/p>\n\n\n\n

Innan vi \u00e5kte s\u00e4ger vi hej d\u00e5 till Mary. Efter tv\u00e5 veckor tillsammans, fyllda av arbete, resor, skratt och upplevelser, k\u00e4ndes det ov\u00e4ntat sorgligt att se henne \u00e5ka. Man v\u00e4njer sig snabbt vid att leva med m\u00e4nniskorna, och pl\u00f6tsligt k\u00e4nns det tomt n\u00e4r n\u00e5gon f\u00f6rsvinner ur gruppen.<\/p>\n\n\n\n

Vi g\u00f6r klart de tv\u00e5 sista skolorna och nu var v\u00e5rt arbete i Filippinerna slut f\u00f6r den h\u00e4r resan.<\/p>\n\n\n\n

Avslutande reflektion:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi hade unders\u00f6kt och behandlat omkring 1000 barn under resan, ut\u00f6ver de vuxna patienter vi m\u00f6tt i Dry Dock. N\u00e4r Magnus visade statistiken och sammanst\u00e4llde v\u00e5rt arbete blev det tydligt att vi faktiskt hade gjort skillnad. Vi hade inte l\u00f6st alla problem, men vi hade p\u00e5verkat m\u00e5nga m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

Och kanske \u00e4r det just det som \u00e4r volont\u00e4rarbete. Att f\u00f6rst\u00e5 att man inte kan r\u00e4dda alla, men att man fortfarande kan hj\u00e4lpa n\u00e5gon. Man kan lindra sm\u00e4rta, uppt\u00e4cka sjukdom, ge kunskap och kanske plantera ett fr\u00f6 som forts\u00e4tter v\u00e4xa efter att man sj\u00e4lv har l\u00e4mnat.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag gick och lade mig den kv\u00e4llen var jag tr\u00f6tt, f\u00f6rkyld och helt slut efter tv\u00e5 intensiva veckor. Men jag k\u00e4nde ocks\u00e5 en stor tacksamhet.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag t\u00e4nker tillbaka p\u00e5 de tv\u00e5 veckorna i Filippinerna \u00e4r det sv\u00e5rt att sammanfatta allt jag har upplevt i n\u00e5gra f\u00e5 ord. Resan har varit fylld av s\u00e5 m\u00e5nga olika k\u00e4nslor. Jag har skrattat med barn, blivit ber\u00f6rd av deras livssituationer, k\u00e4nt mig otillr\u00e4cklig n\u00e4r vi inte kunnat hj\u00e4lpa alla och samtidigt f\u00e5tt uppleva hur mycket en liten insats faktiskt kan betyda.<\/p>\n\n\n\n

Jag trodde att det framf\u00f6r allt skulle handla om behandlingar men ganska snabbt f\u00f6rstod jag att volont\u00e4rarbetet var mycket st\u00f6rre \u00e4n sj\u00e4lva tandv\u00e5rden. Det handlade om att m\u00f6ta m\u00e4nniskor. Det handlade om att m\u00f6ta m\u00e4nniskor i helt andra livssituationer. Det handlade om att skapa trygghet hos ett barn som aldrig tidigare tr\u00e4ffat en tandl\u00e4kare. Det handlade om att se v\u00e4rlden ur ett nytt perspektiv och l\u00e4ra sig uppskatta s\u00e5dant man tidigare tagit f\u00f6r givet.<\/p>\n\n\n\n

Det handlade ocks\u00e5 om alla de stunder som inte stod i n\u00e5gon behandlingsplan. Alla high fives, kramar, lekar, danser, skratt och barn som ropade v\u00e5ra namn. Barn som ville att man skulle flexa musklerna. Barn som ville leka. Barn som l\u00e4rde oss danser. Barn som skrev k\u00e4rleksbrev och dekorerade kuvert. Att bygga en relation med barnen var minst lika viktigt.<\/p>\n\n\n\n

Jag kommer s\u00e4rskilt att b\u00e4ra med mig kontrasten mellan den enorma gl\u00e4dje vi m\u00f6tte och den fattigdom vi fick se. Trots att m\u00e5nga levde med betydligt mindre resurser \u00e4n vad jag sj\u00e4lv \u00e4r van vid m\u00f6ttes vi ofta av en otrolig v\u00e4rme, tillfredsst\u00e4llelse och gl\u00e4dje. Det fick mig att t\u00e4nka p\u00e5 hur mycket lycka som faktiskt kan finnas i de enklaste sakerna.<\/p>\n\n\n\n

Det var sv\u00e5rt att unders\u00f6ka barn med s\u00e5 mycket karies att permanenta t\u00e4nder redan var f\u00f6rst\u00f6rda. Det var sv\u00e5rt att se t\u00e4nder som hade kunnat r\u00e4ddas om de bara hade f\u00e5tt v\u00e5rd tidigare. Ibland stod man framf\u00f6r en patient och visste precis vad som beh\u00f6vde g\u00f6ras, men hade inte resurserna eller m\u00f6jligheten att g\u00f6ra det. Den k\u00e4nslan av maktl\u00f6shet var en av de sv\u00e5raste delarna av resan.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man ser barn f\u00f6rlora vuxent\u00e4nder i ung \u00e5lder f\u00f6rst\u00e5r man p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt hur viktigt f\u00f6rebyggande tandv\u00e5rd \u00e4r. T\u00e4nderna kan p\u00e5verka sm\u00e4rta, livskvalitet, sj\u00e4lvk\u00e4nsla och m\u00f6jligheten att le utan att sk\u00e4mmas. Jag har f\u00e5tt en \u00e4nnu st\u00f6rre uppskattning f\u00f6r den tandv\u00e5rd vi har i Sverige och f\u00f6r de m\u00f6jligheter som m\u00e5nga av oss tar f\u00f6r givet.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt l\u00e4rde jag mig att volont\u00e4rarbete inte handlar om att kunna l\u00f6sa allt. Vi kunde inte behandla alla t\u00e4nder. Vi kunde inte f\u00f6r\u00e4ndra familjernas ekonomi eller deras m\u00f6jligheter att k\u00f6pa mat och s\u00f6ka tandv\u00e5rd. Vi kunde inte f\u00f6r\u00e4ndra hela tandv\u00e5rdssystemet p\u00e5 tv\u00e5 veckor. Men vi kunde g\u00f6ra n\u00e5got. Vi kunde lindra sm\u00e4rta. Vi kunde uppt\u00e4cka problem. Vi kunde behandla vissa t\u00e4nder. Vi kunde undervisa och ge barnen kunskap och skapa positiva erfarenheter av tandv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Vi kunde plantera ett fr\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Kanske skulle ett barn borsta t\u00e4nderna oftare. Kanske skulle ett barn komma ih\u00e5g hur vi l\u00e4rde dem borsta. Kanske skulle en f\u00f6r\u00e4lder b\u00f6rja hj\u00e4lpa sitt barn. Kanske skulle en elev ber\u00e4tta f\u00f6r sina syskon vad vi hade l\u00e4rt dem. Vi kommer aldrig att veta exakt vilken effekt v\u00e5rt arbete f\u00e5r, men vi kan veta att v\u00e5rt arbete har f\u00e5tt en god effekt.<\/p>\n\n\n\n

Jag kom till Filippinerna f\u00f6r att hj\u00e4lpa andra, men jag l\u00e4mnar resan med k\u00e4nslan av att jag sj\u00e4lv har f\u00e5tt minst lika mycket tillbaka. Jag har utvecklats som blivande tandl\u00e4kare, men ocks\u00e5 som m\u00e4nniska. Jag har f\u00e5tt nya erfarenheter, nya perspektiv och minnen som jag kommer att b\u00e4ra med mig l\u00e4nge.<\/p>\n\n\n\n

Nu n\u00e4r vi har kommit ner till Filippinerna har vi inte kunnat p\u00e5verka hela tandv\u00e5rdssystemet utan enbart tandv\u00e5rden hos barnen i 8 skolor. Och kanske \u00e4r det det finaste med hela resan.<\/p>\n\n\n\n

Vi kanske inte kunde hj\u00e4lpa alla. Men vi hj\u00e4lpte n\u00e5gra. Och f\u00f6r de m\u00e4nniskorna kan det ha varit tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att g\u00f6ra skillnad.<\/p>\n\n\n\n

En patient i taget. Ett barn i taget. Ett leende i taget.<\/p>\n\n\n\n

Avslutande ord:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Till v\u00e5r volont\u00e4rgrupp vill jag s\u00e4ga ett stort tack f\u00f6r de h\u00e4r tv\u00e5 veckorna. Tack f\u00f6r alla skratt, alla l\u00e5nga dagar, alla samtal, alla utmaningar och f\u00f6r att ni gjorde varje upplevelse \u00e4nnu b\u00e4ttre. Vi har tillsammans upplevt b\u00e5de gl\u00e4dje, stress, tr\u00f6tthet och sorg, men alltid st\u00f6ttat varandra och gjort resan till n\u00e5got jag kommer att b\u00e4ra med mig l\u00e4nge. Jag \u00e4r otroligt tacksam f\u00f6r alla minnen vi har skapat tillsammans och f\u00f6r att jag fick dela denna speciella resa med just er. Det k\u00e4nns sorgligt att l\u00e4mna, men jag vet att jag kommer att t\u00e4nka tillbaka p\u00e5 v\u00e5r tid i Filippinerna med ett stort leende.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hej d\u00e5 Palompon<\/strong><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Reseber\u00e4ttelse – Filippinerna – Mustafa Att arbeta som volont\u00e4r i Filippinerna f\u00f6r\u00e4ndrade mitt s\u00e4tt att se p\u00e5 b\u00e5de tandv\u00e5rd och livet. Det var ett flertal funderingar jag hade innan avg\u00e5ng. Hur ska vi hj\u00e4lpa barnen med de begr\u00e4nsade resurserna? Hur kommer barnens t\u00e4nder se ut? Kommer vi kunna g\u00f6ra skillnad? Ju n\u00e4rmare resan kom, desto […]<\/p>","protected":false},"author":5,"featured_media":3354,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"off","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","inline_featured_image":false,"_themeisle_gutenberg_block_has_review":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-3300","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-filippinerna"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3300","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3300"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3300\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3367,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3300\/revisions\/3367"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3354"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3300"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3300"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tandlakareutangranser.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3300"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}