Reseberättelse – Tanzania 2018
Vi var fyra tandläkare som reste iväg till Tanzania Ulf och Camilla från Sölvesborg, Kristina från Malmö och Sam från Stockholm. Två månader innan vår avresa träffade vi Bodil i Stockholm då vi fick värdefull information om landet. Kristina fick en resväska full med material och instrument. Ulf och Camilla fick i uppdrag att ta med tandborstar från ett förråd i Malmö. Sam åkte från Arlanda vi andra från Köpenhamn. Flygresan gick bra, tyvärr tog tullen tag i oss när de såg alla våra tandborstar, tullskatt fick vi betala! Vi blev skjutsade till vårt hostell dit Sam hade anlänt några timmar tidigare.
Till frukost träffade vi Sam för första gången. Han hade varit med TLUG i Tanzania för ett år sedan, så han blev vår ciceron i Dar es-Salaam. En taxichaufför fanns till vårt förfogande hela dagen. Det blev en del praktiska bestyr, trycka ut lokal valuta, ordna med telefonchips och handla leksaker till barnhemsbarnen. Dagen avslutades med ett underbart dopp i havet och därefter ett besök på en fiskrestaurang med solnedgång. Det var skönt med denna fria dag så vi kunde återhämta oss efter den långa resan.
Sam, Kristina, Bodil, Ulf Camilla(övre raden)
Juma, vår chaufför, hämtade oss tidigt för avfärd mot inrikesflygplatsen där vi skulle flyga till Iringa med ett enmotorigt plan som tog 13 passagerare. Bodil tog emot oss i ett strålande väder med behaglig värme. Tillsammans åt vi en härlig brunch. Restaurangen låg i ett vackert hus som sköttes av personer med grav hörselnedsättning, där fanns också undervisningslokal, verkstad och en fin hantverksaffär. Några ärenden uträttades i staden och på den färgsprakande frukt- och grönsaksmarknaden inhandlade vi diverse, Sam köpte Ladys fingers som han senare skulle tillaga och bjuda på. Bodil körde oss på gropiga grusvägar i 3,5 timmar till Mufindi district, som ligger vackert på sydvästra höglandet på cirka 2000 meters höjd. Här skulle vi bo och jobba. Området tillhör NGO som förser lokalbefolkningen med sjukvård, barnhem och skolor. Mama Upendo tog emot oss på Protea, vårt gästhus. Hon serverade ris, röra med spenat. Samtliga måltider lagade hon, smakade alltid mycket bra. Det var säsong för mango och avokado, underbart! Dottern Marta, drygt ett år kom dit efter dagis och sonen som gick i femte klass passade henne ibland.
Bodil informerade oss om hela programmets uppläggning och vi delade upp material i två delar. Till vår hjälp hade vi en chaufför, som också tolkade, och en tolk, båda jätteduktiga och vi fick lite undervisning i swahili under våra bilfärder. Varje morgon startade vi klockan 8 och körde på gropiga grusvägar (i max 30 km/tim.)till skolorna. Genom bilfönstret följde vi morgonlivet, barn i skoluniform på väg till skolan, vuxna med arbetsredskap i händerna och barn på ryggen.
Broccoliskogen
Sam och Kristina blev ett team Ulf och Camilla det andra. Varje klass fick kostinformation till några förklarande bilder samt instruktion i tandborstning. Alla barn fick varsin tandborste. Glada miner! De borstade medan vi gick runt och hjälpte och rättade dem. Därefter screenade vi dem, ca 30 % behövde komma till Dr. Bodil. Ibland visade undersökningen att barnen säkert måste haft väldigt ont men dem svarade ofta nekande på frågan. Rädda eller bara vana att ha ont?, svårt att veta.
Kosthållningen var till stor del självhushåll, bönor, majs, frukt och grönsaker beroende på årstid, torkad fisk maldes ner i maten som proteintillskott. Man drack gärna Chai, deras benämning för te, och gärna med socker. Under våra resor till skolorna såg vi ibland försäljning av olika slags läsk och sockerrör.
Väl hemma packade vi upp, kallsteriliserade våra instrument, gjorde statistik och packade ny väska inför morgondagen. Varje dag åkte vi iväg till olika skolor och upprepade vårt program.
Till helgen besökte vi barnhem i Childrens Village och delade ut nya tandborstar. Bodil tog oss med på en biltur och guidade oss runt i det vackra landskapet, i kuperad terräng på hög höjd trivs teplantorna, där finns också rest av regnskog som är skyddad. Vi såg Broccoliskogen hälsade på en kvinna som sålde korgar gjorda av AID:s sjuka kvinnor. Till kvällen bjöd Bodil oss på en hemlagad god middag. Nästa dag åt vi frukost tillsammans och planerade inför morgondagen då det stora projektet skulle igångsättas. Lunchen åt vi på Fox Lodge, där vi fick träffa Mr. och Mrs. Fox. De har byggt upp Mufindi Highland Lodge och vigt sina liv till Tanzania.
Efter lunchen fortsatte vi vår planering inför morgondagen. Ett övervakat tandborstningsprojekt enligt WHO:s riktlinjer för screening och journal, skulle vi starta upp på Mdabulo skola, alldeles i närheten av Bodils klinik, ca 500 elever. Lärare och föräldrar var informerade sedan tidigare av Bodil. Vi informerade om sambandet kost-karies, vikten av god munhälsa och tandborstinstruktioner. Eleverna hade inte fått någon information tidigare. Tandborstar delades ut och namnades. Varje barn fick dessutom en egen mugg. Målsättningen är att alla barn ska borsta på morgonen med fluortandkräm, en lärare och Bodils tandsköterska Upendo övervakar det hela. Borstarna byts ut var 3:e mån. Journal skrevs på varje barn enligt WHO:s normer. Uppföljning och utvärdering ska göras om 1 år, med ny journal. Spännande! Det var ungefär 38 % som behövde behandling. Det kan jämföras med de tidigare skolorna vi besökt och som fått information en eller två gånger genom tidigare projekt. Behandlingsbehovet var där ca 30 %, bara att notera.
Dr Bodil är den enda som erbjuder tandvård i Mufindi district och det i anslutning till TLUGs projekt. Tandvårdsbehovet är mycket stort.
Bland befolkningen är ca 36 % AIDS-smittade, bromsmediciner har stabiliserat tillståndet för den enskilde och nästa generation, dvs. barnen, kan bli helt friska.
Resten av veckan besökte vi ytterligare 3 skolor. Totalt undersökte och screenade vi 2500 barn, alla fick varsin tandborste. Sam skulle stanna ytterligare 3 veckor för att hjälpa Bodil med all behandling av barnen. Sista kvällen tog vi avsked och tackade Bodil varmt för hennes fantastiska omhändertagande av oss och alla barn.
Tidigt nästa morgon hämtade Sele oss i bil och vi begav oss iväg på en dygnsutflykt till Mikumi Safaripark. Vi bodde en natt på Foxes Safari Camps i stora fina lyx tält. Många vilda djur fick vi se.
Hela vår resa avslutades med tre underbara dagar på Zanzibar. Vi kunde njuta, varva ner och smälta alla våra intryck.
Härligt att resa till en helt annan del av världen, med förutsättningar som totalt skiljer sig från våra och komma hem med en alldeles egen unik upplevelse i hjärtat.
Sprida kunskap om profylax känns väldigt viktigt, insatsen man gör kan bevaras och spridas. Det skulle vara spännande att komma tillbaka och följa upp och utvärdera projektet! Alla ni som funderar på att åka: Gör det!
/ Kristina, Sam, Camilla och Ulf
